Min studieresa i norra Frankrike
Jag har varit på studieresa i Vire som ligger i Normandie (norra Frankrike), här nedan följer min berättelse om resan:
Vi åkte den 19 maj kl. 09 från skolan (skulle ju färdas till Frankrike i buss). Efter ca 2 timmar så kände jag mig redan uttråkad, det var inte roligt då man vet hur mååånga timmar resan totalt skulle ta. Vi beräknades vara framme i Vire kl. 18 den 20 maj. Vid 17.30 så åkte vi på färjan (Trelleborg-Travemunde) och var där till 00.30. Det var nog de drygaste timmarna i mitt liv. Jag tror nästan att vi var de enda tjejerna på hela båten (eller den var inte så stor men ändå) vi var helt omringade av massa lastbilschaufförer. Det oväntade var att de glodde som om de aldrig sett en tjej förut, hela tiden stirrade de på oss. När vi först gick in i restaurangen (det enda som fanns på färjan, så där satt vi alla timmarna) så vände verkligen alla sig om och tittade på oss och sedan följde oss med blicken hela tiden.
När vi äntligen fick åka av färjan så somnade jag jättesnabbt, jag var så trött. Kan tragiskt nog inte säga att man fick sin skönhetssömn, vaknade ofta av att det värkte nånstans eller i hela kroppen. Som tur var så var vi 18 pers på en hel buss så vi hade i alla fall två säten var, så man kunde ju liksom ligga ner och sova.
Familjen som jag bodde hos var jättetrevligt och de var alla väldigt snälla. Hennes mamma pratade inte så mycket med mig, men hon var ändå snäll och så. De alla kunde ha hyfsat bra engelska, tack och lov eftersom jag bara läser steg 1 i franska ännu. Hon som jag bodde hos kommer hit i oktober någon gång och ska bo hos mig, ser fram emot detta.
Vi var bara i skolan en dag för resten av dagarna hade vi massa utflykter. Det var roligt att besöka kända plaster som Le Mont Saint Michel, Bayeux (den kända tapeten), den tyska och amerikanska kyrkogården (D-dagen), Memorial i Caen (ett museum om andra världskriget) och lite annat smått och gått har vi sett.
Jag tycker att resan hem gick lättare, det kändes enklare att sova och så. Som att jag visste att det blir inte bekvämare än så här så det är bara att blunda och sova.
Det var min reseberättelse från min vistelse i Vire. Inte den mest detaljerade men jag orkar inte skriva mer om detta nu så det får helt enkelt räcka.
Sandra
Vi åkte den 19 maj kl. 09 från skolan (skulle ju färdas till Frankrike i buss). Efter ca 2 timmar så kände jag mig redan uttråkad, det var inte roligt då man vet hur mååånga timmar resan totalt skulle ta. Vi beräknades vara framme i Vire kl. 18 den 20 maj. Vid 17.30 så åkte vi på färjan (Trelleborg-Travemunde) och var där till 00.30. Det var nog de drygaste timmarna i mitt liv. Jag tror nästan att vi var de enda tjejerna på hela båten (eller den var inte så stor men ändå) vi var helt omringade av massa lastbilschaufförer. Det oväntade var att de glodde som om de aldrig sett en tjej förut, hela tiden stirrade de på oss. När vi först gick in i restaurangen (det enda som fanns på färjan, så där satt vi alla timmarna) så vände verkligen alla sig om och tittade på oss och sedan följde oss med blicken hela tiden.
När vi äntligen fick åka av färjan så somnade jag jättesnabbt, jag var så trött. Kan tragiskt nog inte säga att man fick sin skönhetssömn, vaknade ofta av att det värkte nånstans eller i hela kroppen. Som tur var så var vi 18 pers på en hel buss så vi hade i alla fall två säten var, så man kunde ju liksom ligga ner och sova.
Familjen som jag bodde hos var jättetrevligt och de var alla väldigt snälla. Hennes mamma pratade inte så mycket med mig, men hon var ändå snäll och så. De alla kunde ha hyfsat bra engelska, tack och lov eftersom jag bara läser steg 1 i franska ännu. Hon som jag bodde hos kommer hit i oktober någon gång och ska bo hos mig, ser fram emot detta.
Vi var bara i skolan en dag för resten av dagarna hade vi massa utflykter. Det var roligt att besöka kända plaster som Le Mont Saint Michel, Bayeux (den kända tapeten), den tyska och amerikanska kyrkogården (D-dagen), Memorial i Caen (ett museum om andra världskriget) och lite annat smått och gått har vi sett.
Jag tycker att resan hem gick lättare, det kändes enklare att sova och så. Som att jag visste att det blir inte bekvämare än så här så det är bara att blunda och sova.
Det var min reseberättelse från min vistelse i Vire. Inte den mest detaljerade men jag orkar inte skriva mer om detta nu så det får helt enkelt räcka.
Sandra
posted by Sandra @ 8:05 PM
0 Comments:
Post a Comment
Subscribe to Post Comments [Atom]
<< Home